Områdets historia


År 1805 var Starrbäcksängen fortfarande helt obebyggd och användes som militärt övningsfält. Då var området vattensjukt och bevuxet med starrgräs (därav namnet "Starrbäcksängen").

Starrbäcksängens äldsta bebyggelse utgörs av Svea Artilleriregemente från 1877 i hörnet vid dåvarande Sturevägen (numera Lidingövägen) och Valhallavägen. Under 30-talet byggdes "Gärdesstaden" på östra delen av Gärdet. Den västra delen förblev obebyggd, bortsett från Artilleriregementes och Livgardets kaserner. Efter andra världskrigets slut uppfördes i västra delen Statens normalskola, invigd 1950, och Kungliga Musikhögskolan runda byggnad som invigdes 1956 och revs 2013. År 1984 övertog Stockholms stad Starrbäcksängen och Stockholmshem fick markanvisningen.

Redan 1976 påbörjades arbetena med en ny stadsplan under ledning av stadsplanearkitekten Aleksander Wolodarski. Han skapade en för Stockholm ovanlig utformad plan: ringformigt anordnade gator med strålformigt placerade byggnader och en rund park med damm som centralmotiv. Inspiration var både Bruno Tauts Hufeisensiedlung i Berlin från slutet av 1920-talet men även ett bostadsområde från samma tid i Châtenay-Malabry strax utanför Paris.